Arbetsmoment och logistik
Produktionen är hantverk- och kunskapsbaserad, startar i skogen och har människan i centrum under hela arbetet.
All produktion har skett helt inom Göteborgs stads gränser. Från skog till färdig, konstruktionsklassad regel har virket transporterats mindre än 4 mil! Se utförligare projektbeskrivning “Reglar utan undantag”.

Erfarenheter från projektet
Stadsfastighetsförvaltningen:
I projektet var kravet ursprungligen formulerat som att virke från hyggesfritt skogsbruk skulle användas. Varnhemsgatan BmSS var en fortsättning på det miljöarbete som inleddes med förskolan Hoppet 2021 (fossifri byggnad).
Under projektets gång, när det utvecklades möjligheter till lokal produktion genom samverkan med Arbetsmarknad så kom miljöarbetet att omfatta fler hållbarhetsaspekter socialt och miljömässigt.

I många av Stadsfastighetsförvaltningens projekt är just social hållbarhet viktig och man ser möjligheter att lyfta fram de kraven ytterligare för att kunna jobba vidare med metoderna från Varnhemsgatan BmSS.
Under 2025 har förvaltningen fått i uppdrag från politiken att arbeta vidare i samma linje. Det finns tankar på att bygga upp ett lager med reglar som en bas. Man arbetar också vidare med de framtagna produktionsmetoderna i nya projekt. I framtida projekt är upplägget att producera de reglar man hinner och sedan komplettera upp med inköpta reglar om det krävs för att minska stressen för arbetslagen.
En intressant fråga som väckts inom Stadsfastighetsförvaltningen i samband med projektet är hur det påverkar CO2-avtrycket från träprodukter när man använder virke från egen skog, vilket man vill utreda vidare.

I ett projekt som det här finns många synergieffekter och man kan göra förtjänster inom andra områden. Ett exempel är att de extra medel som lagts på avverkning i det här fallet, har återinvesterats i återvätning av torvmarker av skogsförvaltningen. Det är viktigt att lyfta fram helhetsbilden och berätta om konkreta exempel på vinster av olika slag för beslutsfattare och politiker, så att satsningar på den här typen av projekt fortsätter.

Skogsförvaltningen:
Avverkningen i skogen gick bra och många från Vuxenutbildningen ville delta i projektet. Arbetet i skogen kom dock igång först i slutet på säsongen vilket skapade viss tidspress. Hur och när man får avverka virke är reglerat i lag och Göteborgs stad har även egna riktlinjer och planering kring avverkning.
Fällning och kvistning skedde manuellt och planerades så att timmer kunde vinschas in mot skotningsleden. Skotning skedde med traktor med virkesvagn och körytan täcktes av ris för att skydda markfloran. Virkesuttaget skulle inte bara ge virke till regelproduktion, utan var också en skogsvårdsåtgärd, där gran plockas ur för att ge mer ljus och därmed större artvariation med mer lövträd. I planeringen av skogsmomenten lades stor vikt vid att undvika skador på de plantor och ungträd som åtgärden skulle gynna. Att virke tagits ut syntes mest på alla färska stubbar och området upplevdes istället som ljusare och öppnare.
Redan under sommar/höst 2024 var spåren av avverkningen svåra att skönja. Under kommande år kan man förvänta sig att andra lövträd ganska snabbt tar mer plats och växer till sig, vilket ger skogen en större blandning.

Från skogsförvaltningens sida ser man mycket positivt på alla nya idéer kring att använda skogen och göra något hållbart och långlivat av träråvaran. Man tycker att det finns stora möjligheter att arbeta med olika kvaliteter av virke och upplever egentligen inga större begränsningar i sitt eget arbete. Dock ser man att det krävs en stor kunskap och erfarenhet hos projektledare i den här typen av projekt. Förståelsen hos andra förvaltningar och discipliner kring att vissa arbetsmoment i skogen kräver tid och planering behöver också öka. För att den här typen av samverkansprojekt ska fungera riktigt bra framöver efterlyser Skogsförvaltningen en tydlig hjälp med att tolka vad det önskade slutresultatet, i detta fall reglarna, innebär för dem i form av träd ute i skogen. Det vore önskvärt med en planering där man snabbt går från teori till att arbeta med det praktiska genomförandet.

Sammanfattningsvis är det mycket viktigt att anpassa och planera framtida, liknande arbeten efter skogsbrukets förutsättningar redan tidigt i projektet för att maximera utbytet och använda skogsresurserna så bra som möjligt.

Arbetsmarknad Vuxenutbildning:
Vissa kompletteringar av maskinparken behövde göras för uppdraget. De stora investeringarna var ett nytt kantningsverk som komplement till ett befintligt bandsågverk samt en femkutter-hyvel. Denna maskinpark ger en rimligt snabb regelproduktion som också lever upp till arbetsmiljökrav med särskild fokus på att undvika klämrisk och tunga lyft. Produktionen flöt sedan på bra. Att lära sig att använda de nya maskinerna och blev ett uppskattat inslag för deltagarna på Vuxenutbildningen.

Arbetet lades upp kring produktionsritningar som togs fram av Björg, med genomgångar på plats och täta avstämningar på telefon när frågor uppstod. Deltagarna lämnade och hämtade virke hos Björg för den mekaniska torkningen i vakuumtork. Det blev bra pedagogiska tillfällen att gå igenom frågor och problem som uppstod löpande, t ex olika virkesfel, hur olika val vid sågning mm kan ge upphov till problem/möjligheter längre fram.

Eftersom målsättningen var att ta fram reglar behövde även frågan kring konstruktionsklassning lösas. Det sker vanligen på de stora sågverken, dit timret transporteras. Då Björg sedan tidigare hade ett snickeri med virkestork och annan nödvändig utrustning och kunskap för att producera träprodukter, kunde de certifieras av RISE för att klassa virke enligt SS 230120. Den lokala produktionslinjen i stadens regi som nu tagits fram godkändes också och lades till i certifieringen.
Några av deltagarna utbildades till virkessorterare och deras arbete kontrollerades sedan av Björg, sedan kunde reglarna klassas. De deltagare som utbildats till virkessorterarna har nu betydligt större kunskap om trä och produktion än många andra i branschen.

Arbetsledare på Vuxenutbildningen berättar att man är vana vid att arbeta produktionsinriktat, men att det inte får bli någon tidspress på deltagarna. Arbetet i skogen gick över förväntan trots att många var ganska oerfarna. Det blev en aha-upplevelse för såväl deltagare som arbetsledarna att se hur väl det fungerade. Man kunde tydligt se hur skogen har en positiv inverkan på välmåendet och hur alla blir lika, oavsett bakgrund och tidigare problem i livet.

Den praktiska delen upplevdes som okomplicerad, men inför framtiden vill man veta tydligare vad som förväntas innan och gärna också se att enhetschefer, direktörer och beslutsfattare är med i skogen.

Samarbetet med Skogsförvaltning fungerade som alltid bra. Det nya i det här projekt var att koppla arbetet i skog till ett verkligt byggprojekt. Inför framtida projekt kan även detta förbättras så att rätt träd tas ner för ändamålet och spillet minskar.

Förtjänster och utvecklingsmöjligheter
Ett projekt som baseras på naturnära skogsbruk och lokal, hantverksmässig produktion sker på ett annat sätt än konventionell produktion. Arbetsprocessen kan inte vara linjär på samma sätt som en industriell process då den är mycket mer av ett samspel mellan olika kunskapsområdena och aktörer. Teoretisk kunskap kring trä räcker inte och frågorna som uppstår kan oftast inte lösas vid ritbordet. Man behöver istället implementera praktiskt erfarenhet från skog och produktion tidigt i projektet.
Det krävs också ett lite annat synsätt på lagerhållning, där skogen istället betraktas som både virkeslager start för produktionen.

Tack vare ett lyckat resultat med brädgårdstorkningen kunde energiförbrukningen kunnat hållas låg. Torkning av virke är vanligtvis ett mycket energikrävande moment i konventionell produktion, som dessutom drivs med biobränsle och därmed ger upphov till koldioxidutsläpp i form av biogent bundet kol. I fortsatt arbete kan brädgårdstorkning prioriteras och utvecklas vidare.

Med en lokalt etablerad värdekedja uppnås full spårbarhet för träråvaran. Det göra spårbarhetskrav i EU-förordningar, som inom kort ska implementeras i svensk lagstiftning möts fullt ut med en platsbaserad, lokal produktionskedja.

I den konventionella industrin sker konstruktionsklassning vanligtvis på sågverken, vilket innebär att virke behöver transporteras till- och från industrin för att kunna klassas. En sådan lösning hade inte fungerat så väl med idén om lokal produktion, resurshushållning och cirkulär ekonomi. Att istället flytta vikesklassaren till virket innebar betydligt kortare transporter och lägre energiförbrukning mer i linje med projektets hållbarhetsambitioner.

Eftersom utgångspunkten var att ta tillvara på skogens resurser och i första hand arbeta utifrån vad som finns tillgängligt, inte vad man helst vill ha, så finns en viss osäkerhet kring resultatet. Ytterligare en utmaning är att social hållbarhet i form av arbetsträning var en bärande del i projektet. Det gör att hårda krav på tid och leveranser inte är möjliga utan man behöver arbeta med följsamhet. Upphandling behöver ske med bättre hänsyn till den osäkerheten, vilket kommer att förändras i kommande projekt.

Ett projekt av det här slaget har många förtjänster, inte minst socialt och miljömässigt. Dessa har naturligtvis ett värde i sig, men har också ekonomiska fördelar.

• Hur mycket är ett fungerade skogsekosystem värt?
• Kan ökad självhushållningsgrad ses som en försäkring?
• Vad kostar en människa i utanförskap?

När projekt av det här slaget jämförs med konventionell, produktion som baseras på effektivitet och stora volymer är det därför viktigt att beakta helheten och alla aspekter.

• Vilka mervärden får man, sociala och för miljön?
• Vilka kostnader slipper man som transporter, utsläpp, avfall mm eller i form av problem som inte behöver hanteras ex medborgarnas missnöje med sin närmiljö?

Slutsatser och råd

• låt processen vara ett samspel mellan alla aktörer
• integrera praktiskt kunskap med teoretisk
• arbeta flexibelt, var beredd på löpande anpassningar
• värdera och lyft fram sociala och miljömässiga kvaliteter
• våga frångå konventionella lösningar som inte fungerar

När man lämnar den industriella logiken öppnas en värld av nya möjligheter. Projektet visar att det finns realistiska och praktiska lösningar på utmaningarna man ställs inför.
Det finns inte någon enskild avgörande faktor som är nyckeln till framgång. Arbetet bör istället utgå från gedigen kunskap och erfarenheter från värdekedjans alla delar och vara en gemensam process.